svettpärlor i min panna
en tung slägga i min hand
står lutad mot,
min senaste träpåle
utav körsbärsträ

;en milstolpe i livet


den gröna sommaräng,
jag långsamt vandrat över
har bestått utav grönska,
vackraste blommor
även tistlar och lerpölar
där jag fastnat, ramlat
för många gånger egentligen

man måste alltid lyfta,
sin blick mot molnen
ta sig vidare mot grönskan
man kan beskåda i horisonten


den röda tjocka tråd
av en stark metall,
glänsande
ligger tryggt i mina händer
stryker över ytan
fäster den i min senaste stolpe

tråden har många gånger
trasslat sig, brustit
men med tålamod
kan man långsamt,
reda ut trasslet

;laga tråden


står med fötterna mot frodig jord
beskådar mitt senaste verk
ser ut över ängen
ser stolpe efter stolpe,
som jag har slagit ner
följer den röda tråden,
som försvinner in bland träden
på andra sidan ängen



;vägen genom livet är ett äventyr