DU
Där står du på samma punkt Fläcken av is som gör dig Förstelnad Orörlig Förgörlig Du ser allt som rör sig runt dig Vill gå vidare men sitter fast Förstelnade lemmar Ensamt är det mörker som omsluter ofrivilligt Tankarna går Men du rör dig inte Vill allt Men stillheten förgör Ville flyga högt över mark Men sitter fast i sten Ville skrika högt Men inte ett ljud hörs Simma långt ut från land Men vågen sköljde över dig Ville smälta fläcken av is Ville sprida ljus i mörkret Ville spränga sten Mjuka upp dina själsliga atomer Släpp in luft Andas frihet och trygghet på en och samma gång Du ville lägga dig på skogens mossa som ett litet rå Se solen och himlavalvets prakt och bara vidröra, beröra Gå bara GÅ Gå bara GÅ |
Nästa text
Föregående Andrum |