i smaken, gommen
fanns små tremor av ord
som ludna flimrade förbi

tiden passerar snabbare än mod
som verklighet före fantasi,
där du iakttog min rädsla
mitt kval och melankoli

Merkurius var mitt morfin
som en flykt från någons smala ben
en flykt från hysterin

där imploderade stjärnorna,
den bleka spegling av ett ljus
som så länge sedan
vårt blod brann kärlekens rus

ledlöst förändrad
i skönhetens permanenta prakt
står du med hjärtat öppet
och jag med min på vakt