Tog ut en ledig stund
och jag dela´ den i två
skulle gå gå gå

Snörade oroliga skor
gick på vägen ut
på krökar utan slut

Jag knöt knutar
jag snörade för hårt
att gå, gå blev svårt

Jag gick i oroliga skor
med långa fasta steg
med samvete som teg

Bort från snälla björnar
till demoners bo
utan någon ro

Såg solen skina ner
i oroliga skor
som livet nästan snor

Försökte knyta loss
denna hårda knut
som lossade tillslut

Och med fötterna fria
från orons Onkel Tom
jag gick att bry mej om

Har mycket kvar att gå
längre än jag tro
men slipper oron sko