likt vatten, tränger du in i alla dolda vrår
där du rinner i varje spår utav själen,
alla böjda brustna ben





putsa mig försiktigt förlamad
i dina händer





en förnimmelse av smaker
inuti ett spektrum av nyanser,
där impoderande en skälvning av värme





när spröda svala läppar möttes






här trasslades en enklare värld sönder
men intill, satt vi och spelade ändarna i trådarna
med alltid samma mönster



det hördes melodier i mitt rum,
sekunder av oändligheter som tystnade,
och ett eko av ständigt lyssnande






sen fanns det inga tider,
bara stunder om du minns

av små cirklar bland fotsteg i natten