du var min sömniga höst som övergick till en sovande vinter
ett kyligt täcke utav fruset vatten tog oss in i en gemensam dvala
; vi slöt våra ögon och förälskade oss i varandras stillbilder

du gav mig inviter till nakenhet när alkoholen med sin fräna stank,
avlägsnade ditt makeup
genom spegeln följde jag dina långsamma bomullsrörelser




*




jag gav dig fantasin du sökte,
min roterande tanke var att du verkligen förtjänade det
förstår först nu att jag dödade dig
; du tog med mina tårar


klarar aldrig av att se en öppet blödande själ
försökte alltid att fly, springa, blunda, skrika
allt för att få slippa se




*




små meddelanden på vita pappersservetter,
var vår väg mot att bilda en alldeles egen uppfattning om omvärlden
måste dock erkänna nu i efterhand att bläck utspätt med vin
försvårade mitt försök att förstå dig

sömnlösa nätter förgyllde gatorna i min vardag
; fann ju alltid dig i gränderna jag passerade



*



klarar du av att möta nederlaget som vi i en evighet har väntat på
stå stark,
förvänta dig inte en beskyddande klippa i blåsvädret

vi ville spendera alla nätter så nära varandra det gick
dela samma täcke, samma rymdbubbla
; vår verklighet bestod av cigaretter och hemgjort vin




*