porslinstunna höstlöv skapar rasslande ljudvågor,
i vårvindens dansande spiraltunnel
deras mörka nyans skapar en känsla längs grusgången
träden står nakna likt mörka kolskelett
sträcker sig mot himlavalvet i ett försök att nå stjärnorna



målmedvetna blomsterstjälkar som ihärdigt penetrerat,
den fuktigt frodiga jord som blottats bar efter snön
släpper sina vackra livfulla kronor fria under en ljuskägla



; kontrasten väcker dans i den svarta vårnatten



*



det är ett betydligt mellanrum mellan London och Paris
önskar du att jag var där nu?
fånga dina tysta andetag i en ask som du dekorerar,
med en blodröd kärleksrosett
ge mig sedan denna vackra gåva



du ställde stolsryggar mot stolsryggar och tvingade mig,
att svara på gåtan om livets innebörd

; jag klarade inte av att se dig i ögonen den kvällen



endast kylskåpets brummande bröt tystnaden jag skapade


i
den
välfyllda
lägenheten






; förlåt




du har händer som en dagdröm
anletsdrag likt en vinterbaserad solnedgång

för även pojkars hjärtan kan smältas utav vårblickar,
skapa kraftiga isälvar ur dessa tjocka glaciärer
en liten blick kan sudda ut all svärta

; likt ett suddgummi mot en nedklottrad skolbänk







du finns i mig nu