till Berit

Kärlek

 

 

Sängen

har vi ställt på
linjen mellan
kullarna och
havet

 

Taket

ett rinnande
vatten

 

Genom flödet ser vi
årstiderna

hur de skjuter rygg och
fräser när de stöter
på varandra

 

Utanför
 
i det som nu
förmultnat

finns bara det
utvalda kvar

 

Där jordfäster vi
sticklingar

och små kyssar

Fri vers av Ulf Lagerholm
Läst 1306 gånger
Publicerad 2010-05-10 21:16

Skriv ut
Spara som PDF

evana Väldigt väldigt fin. Sparas som bokmärke! 2011-01-09

Berit Robin Lagerholm Så innerligt söt du är, vet du det "jordfästa sticklingar och små kyssar" 2010-12-23

Maria Zena Viklund avund ligger inte för mig, jag tycker om när kärlek sprider sig likt krusningar på vattnet och får del till alla, och att jordfästa små kyssar, ja så ljuvligt:-) 2010-07-28

Caprice! Den här gör mig alldeles krullig av lycka - kan inte uttrycka det bättre just nu. Tror jag... ;-) Tack för en mysig läsupplevelse! 2010-05-23

Rachel Roth kan något vara vackrare än kärleken så som du här lyckas ge den ord. 2010-05-23

Susie Blomqvist Simu (poetry in motion) Mycket vackert skaldat. =) 2010-05-21

J A Nicander Ja, finns mycket att säga, men begränsar mig till min upplevelse. Din text ger mig en känsla av värme och stabilitet i en föränderlig existens utan motsättning. Att hitta den vardagliga rytmen på ett romatiskt plan är svårt, men du lyckas väl förmedla detta. 2010-05-15

Fredrik P. en mycket inspirerande kärleksdikt där jag ser sängen vid strandens böj mot fjärran, hur gränser och natur lever i rymd och tidlöshet i livets mitt och hur exklusiv erfarenhet tas tillvara i en jordmån där kärleken växer. en av flera minnesvärda strofer är denna /utanför i det som nu förmultnat finns bara det utvalda kvar/ välgjord och sparsmakad är helheten. bravo, jag bokmärker! 2010-05-13

© Birgitta Wäppling Det här är mer än vackert. En betraktelse av kärleken så som den kan vara. Och det är samma kärlek som jordfäster sticklingarna. Ordet jordfästa har givits en ny underfundig betydelse. Tack för läsupplevelsen! 2010-05-13

ej medlem längre blir jag avundsfrisk eller? ja, inte på känslorna bakom de har jag ju också även om föremålet är ett annat:-) men din skicklighet som poet. att lyckas hitta de där raka, vardagliga orden och forma dem och blanda dem så det känns som om hela jorden vibrerar när man läser. så glad jag är att såna som du skriver! 2010-05-13

Anna* Underbart och vackert skrivet. Tycker särskilt om: taket är ett rinnande vatten genom flödet ser vi årstiderna 2010-05-13

Yrre Levande och nysådd. Otroligt vackert skrivet! 2010-05-12

Nina V A Det är vackert när det mjuknar i magen och händer tar vid, leder en intill detaljer som tillåter blickar i ett landskap bortom billighetstrams o blingbling i form av ingenting som så ofta levereras i detta forum. Det känns skönt o värdigt på något vis, rent tilltalande och med en porös struktur. Betraktelsen ur ett flöde, skeendet igenom och inte minst fokuseringen ner i det som betyder något. Elementen, växtkraften o näringen - kärlek, helt enkelt! 2010-05-12

Bortklemad underbart! 2010-05-12

Mikael Lövkvist En mycket vacker kärleksdikt. Grattis till både dikten och kärleken. 2010-05-12

Stefan Viljehammar Finstämt finurlig. 2010-05-11

Bodil Sandberg Så underbart fint till Berit!!det liksom strömmar en trygghetskänsla här..en förnöjsamhet stor - tack för ännu en skönläsning! 2010-05-11

Erik E Smith En mycket fin Kärleksdikt Så otroligt ren och avskalad i sina smäckra rader samtidigt som den skapar storhet i känsla av alla sina bläddrande synliga och dolda fragment. Vibrerar erotiskt. Den flödar fram i mjuk ödmjuk ömsint ton utan krumbukter. Bilden av renhet i nydanad stig fördjupas av det jordnära förmultnande av det gamla och föder stabilitet och vackerhet. Sprider känsla av ren och slät kärlek. Blir djupt berörd av dessa finlemmade rader och bland de vackraste kärleksdikter i sin oförställda renhet jag läst. 2010-05-11

Gunnar Odhner Vad ska man säga? Helt underbart, gjutet i ett stycke. De sista åtta raderna, som fäster allt vid jorden, är, för att för en gångs skull använda modeordet, det sönderkramade och slitna: magiska. 2010-05-11

amarcord den här dikten var väl sammanhållen, jag gillar att den har en levande undertext utan att behöva bli alltför abstrakt. Bra jobbat! 2010-05-11

Betlehemsstjärnan Vilken mjuk och skön dikt...så kärleksfullt nystat i softgarn. Strålande!!/B 2010-05-11

Jan Simonsson Man kan göra många krumbukter och konstra till det och fläska på när det gäller detta ämne, vilket är synd, när det går att göra det så här rent, klart och enkelt. Den här vill jag lära mig utantill. 2010-05-11

Carola Zettergren Det var väl något alldeles otroligt vackert, jag som avskyr dravlig kärlekspoesi, och nästan viker mig under skrivbordet så fort jag ser ordet på skärmen, kan ju säga att denna sköna inte hamnar i den kategorin, allt oväsentligt lyser starkt med sin frånvaro, det blir bara det viktigaste kvar ; KÄRLEK!:) 2010-05-11

stenen/ Yv Ericsson Jag förstår att Berit kan inspirera till det vackra. Hon liksom är alla dom där orden, eller ni och kärleken. 2010-05-11

Berit Robin Lagerholm Här mellan kullarna och havet kan man bara säga så outgrundligt vackert och betacka nåden 2010-05-10

ej medlem längre det är väldigt värmande att läsa dina dikter det gömmer sig skönheter i dina texter 2010-05-10

Elaine.S Levande, stillande och jordmustigt skriver du lyckliga ord som sjuder, underbart slut, alldeles ljuvligt. Blir glad av att läsa. "där har vi jordfäst sticklingar och små kyssar" 2010-05-10

tehdog knivskarpt. Du är nog en av få som kan rättfärdiga en titel som denna. Linjen mellan kullarna och havet vibrerar någonstans mellan mina lungor och att jordfästa det utvalda - ja tack. 2010-05-10