den stora trumman ljöd i natten

andas djupin

klarnads

morgon

andan

molnhänder vända

ängen är skönskådande regnandning

lämnar fotklädnader

inom ram

marken är kylig

välkomnande

frisk

varje strå varje gren

varje

varje

är

pärldiadems

tinderleenden  

så glädjegivande lyckoregn

skogen lockar kallar

skymning

nalkas

nattandan

stilla andas allt

omfamnar

omfamnas av trädfolken

ormbunkar

rullar sakta ut

strängar

marken doftar grönt

doftar röd inom

jordeskönhets bröstkorg

lyfter ansikte bakåt

till kronsköljan

en smekning rör vid

spindelnätsnära

så

tänker

jag

tanke sjunker

hem

hjärta

öppnar väsen

du är hos mig i fjärran

lämnar kroppsklädnad i mossbädd

lyssnar

den stora trumman ljuder i natten

andas djupin

klarnads

morgon

andan

molnhänder kupar om