ur stegtröttan snörde jag av skoläder

lade steg i

mjukmossas

silvertindran

såg in i skarpögas  vingar

löv susade silver föll över mig

in i torkadhud

träd vek upp stig

så lättföljande

bugade inför tjärn

böjde mitt ansikte över

förvånad var jag på väg rygga åter

träd susade

stanna

bliv kvar

rörelsen stannade

dina händer stiger upp ur

ditt ansikte

ler

näravackre

vi samtalar i fröjdansljus

vår skratt

skattglädje

porlar

ljusvarmt

i skogshav

så härligt är

att i kärlek skrattlyfta

tyngd