Har mina glasvingar krossats?

Tänkte jag när doften av osymmetriska gatstenar förenades med mina fötter

Om jag inte längre kan flyga iväg, vart ska jag då ta vägen?
Tänkte jag vidare

Mitt skal är vackert
Min insida skrämmer
bort dem
Dem jag kväver med min rädsla

Tänk om jag kunde sluta andas ensamhet
Börja dofta tvåsamhet
Se mer och drömma mindre

Mina drömmar är min största kärlek
Där drömmer jag om att inte skrämma någon
inte börja fly när blommorna blommar
Inte gny när min påträngANDE ensamhet
kväver

Sanningen är den att jag vet att jag skräms
Jag vet att jag skriker efter närhet
Jag vet när
hur
var
jag skriker
skriver
efter kärlek

Jag vet vad jag gör
vet om vad det är som skrämmer dem
Vet om att jag kväver
Vet om hur det är att kvävas

Min största mardröm är ofrivillig ensamhet
Ändå flyr jag från tvåsamhet

Nästa gång ska jag övertala mig till att
Vara tyst
Vila
Inte skrika
Tyst
Bara skriva
Tyst