( men texten handlar om när jag precis hade mött min flickvän. vi umgicks ganska mycket som vänner i början. men jag blev kär i henne första gången jag såg henne. på en fest hemma hos mig.)




jag måste dansa
jag är beroende av att röra mig fram i något som bara existerar hos mig
och jag blir alltid förälskad, varje jävla gång
-men bara i dig



men dina ögon glittrar när du ler
du förstår nog ingenting alls
du förstår inte hur du väcker mig



Du ler



men jag vågar inte vara nära
jag vågar inte närma mig dig
jag vågar inte ta någonting från dig
ditt leende skulle få Romeo att falla framför dina fötter



-vågar jag närma mig?



elektriska stötar
darrande kropp
jag är yr
vågar jag?
du sitter bredvid



jag är så rädd för att blotta mig
men jag måste chansa
nu har jag nog tappat fotfästet igen
jag fumlar runt i mörkret efter en stadigare sten att få fotfäste på
för jag vill inte bli samma kryp som folk klev på i korridorer
som försökte hitta kärlek under varje sten



-jag vill inte bli detta patetiska kryp igen



men då och då tappar jag fotfästet
jag inbillar mig att jag finner en stadig platå när jag hittat dig
jag kommer aldrig ge upp
det kommer alltid finnas en glödande punkt i mitt bröst som aldrig går att släcka
och jag kommer stå ut



för jag vet att någon gång kommer någon fråga vad det är jag har i min hand
och när jag visar den klara glaskulan jag haft med mig hela tiden




-då finns jag













(nu finns jag)