Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Fortsättningen av "Sätt på mig"<br>


Aldrig så här...

Fingrarnas fjärilar fladdrar,

du söker min närhet

 

Vem som helst kunde ha gissat det

de andra solglasögonen har lämnat dig

 

I ett sandhav söker du min skugga

skalmarna finner stigen över ditt öras labyrint

 

Jag famnar dig i skogsbrynet kring ögonens källor

flyger lätt över dina näsvingar

 

Du frågar mig om jag längtat

och jag svarar JA!

 

Jag hjälper dig dölja vakans ringar kring dina ögon

min älskade!

 

Din muns regnbåge ler mot mig,

öppnar sin röda blomma

 

Lutar mig en aning för att få en glimt av,

skrattgroparna i dina kinder

 

Din mun mot min ena skalm,

har jag sagt hur mycket jag älskar dig?

 

Ändå är jag maktlös, stel av rädsla

att inte räcka till

 

Rädd att du inte älskar mig

så som jag älskar dig

 

Jag älskar alla skrattrynkorna i din hud

vardagens vägmärken

 

Alla berg där jag har skrapat mig blodig

för att hitta ditt hjärta igen

 

Jag bygger mina drömmar av din hud,

som så många gånger förut

 

Det grymmaste sättet att älska dig på

med alla dina snåriga stigar

 

I sol och i regn och för vänskaps skull

men aldrig så här!

 

Ditt hår fladdrar i vinden

brinner och omsluter oss




Fri vers (Modernistisk dikt) av Connie
Läst 336 gånger och applåderad av 6 personer
Publicerad 2010-07-20 16:56



Bookmark and Share


  Måna N. Berger
Absolut fullkomligt lysande! Tack!
2010-07-27
  > Nästa text
< Föregående

Connie
Connie