Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 


Efter lång tids sjukdom och många försök att komma tillbaka så gör jag återigen ett försök


Det bar rakt in i kaklet

Sjukdom, depressioner, ångest och utbrändhet! Inte blev det bättre av att leva i en destruktiv relation. Allt detta har gjort att jag helt enkelt tappade bort mig själv. I samband med det så försvann inspirationen och kreativiteten helt och hållet

Men allt har kanske ett högre syfte, en mening, även det som gör ont? Jag vill tro att det finns en mening till varför jag fortfarande är kvar i livet idag. Det är kanske det som är annorlunda nu, allt detta behövde tvunget ske! Inte för att jag var på fel plats vid fel tillfälle, utan för att det förde med sig sådant som jag tvunget måste lära mig för att få kunskap om.

Mina rädslor blockerar fortfarande mitt livsflöde och det som finns omkring mig. Jag tänker på det här med att glömma bort sig själv. Jag är en omhändertagande person, och har i hela mitt liv ställt upp för människor i min omgivning, på bekostnad av mig själv.

Det är svårt att vara vän, medmänniska och göra andra till lags när man hela tiden glömmer bort sig själv. Det är inte hur många vänner man har utan snarare, för hur många man är en vän! Vem är jag, som hela tiden lever utifrån andras önskemål?

Nu tar små små steg in i livet igen. Jag har fått ett annat perspektiv, en annan vinkel, en ögonöppnare. Tar mognadssteg! Jag hittar pusselbitar varje dag. Det finns alltid en helhetsbild. Nu öppnar jag dörren

mot smärtan
mot ångesten
där själen
mot insikten
står gömd


Jag gräver
jag mejslar
jag penslar

C:ets brutna cirkel i mitt namn, resecentrum med utgång, öppnar vägen




Fri vers av Connie
Läst 542 gånger och applåderad av 21 personer
Publicerad 2019-12-31 20:55



Bookmark and Share


  AiA Maria den fria
Tro-hopp-kärlek på din väg som leder hela vägen hem till dig!


Tack!
2020-11-20

  ResenärGenomLivet
En utelämnande dikt som förhoppningsvis öppnar dörrar...det är viktigt att man själv först mår bra för att kunna hjälpa andra...
2020-01-18

  Pia Laurell (fd Kal Wallin)
Jag beundrar ditt sätt att skriva. Så berörande och samtidigt en text som flyter stilla fram. Jättefint!
2020-01-06

  Anna Nyman
Kärlek till dig...känner igen mig i dina ord..kram
2020-01-06

  Lars Hedlin
Starkt och rakt bra och välskrivet!
2020-01-04

  KattenKin VIP
Ett rakt språk om denna kvinnliga fallgrop som det däremot sällan finns en rak väg ur. Hög igenkänningsfaktor. Välkommen tillbaka!
2020-01-03

  the wildcat VIP
hm tack för kommentarer
har kommit fram till att omgivningen ibland ser saker vi inte själva ser som problem
därmed skuldbelägger de oss för något som inte är.
det är mer uppfriskande att istället se dagens alla möjligheter, hoppas du även ser det så kram

2020-01-02

    Elisabeth Nilsson VIP
Härligt att läsa dig igen! Säkert många som känner igen sig i din utlämnande text. Och får styrka och insikt av den. Att vara en stöttande vän är stort. Att glömma sig själv är allt för lätt. Önskar att du hittar liv och lust igen. Må hoppets låga brinna!
2020-01-01

  Peter Olausson VIP
Gott att läsa dig på nytt. Jag önskar dig ljus, värme, hopp och kraft under året som nyss börjat. - Peter
2020-01-01

  Nanna X
Modigt skrivet. Önskar dig ett gott nytt år!
2020-01-01

    Sefarge VIP
Öppnande ärlig läsning
Att ta till sig. Med ord
som berör i det egna
Livets alla bestyr!
Tack!



2019-12-31
  > Nästa text
< Föregående

Connie
Connie