Värnlöst kastas jag ned på tidens rand smutsen rinner ned
dina ord du kastar på mig gör ännu ont förstår du inte hur ont det
gör när du fördömer din egen dotter

Jag krälar i stoftet av dina besudlade ord vi har ännu inte blivit vuxna varken du eller jag griper efter mig själv så att jag inte ramlar ned rakt i det svarta hålet igen för nu vet jag att ifrån dig kommer ingen godhet som smittar mig

Idag är jag ditt vuxna barn som du förkastar och förnedrar som om jag vore inget värt så säg mig se dig in din egen spegel och där ska du hitta dig själv som du inte verkar gilla alls

Jag går snart om du inte säger nått snällt till mig inte en ända litet beröm har jag hört ifrån din supande käft det gör ont att att ta in från själ till kropp ser du inte hur jag lider när du gör mig så illa med dina handlingar och stickande ord

Mitt paradis blev helvetet Ragnarrök just så heter landet där jag vart varenda sommar sedan jag låg i mammas mage det är snart 41 år som har gått ska du ta ifrån mig det jag älskar allra mest att vara på

Det kanske är bäst att jag söker mig bort till andra ställen där inte alkoholen står som första rad varje dag inte en ända dag var du nykter från torsdag till tisdag var du i ditt eget töcken och jag tvingades att se på och jag åt din grillade goda mat tack för den det var gott

Nu sitter fasan i min kropp gråten i min hals har fastnat brutalt är jag min egen fånge i min kropp vet att jag inte är felfri och har många fel men tycker att en förälder ska älska sitt barn oavsett vad hon presterar i livet

Det värker i min kropp fast jag sovit i 12 timmar inatt det beroende suger musten ur min själ och kropp utav mig finns bara smärta kvar idag