ett förbannat regn
över mitt sinne

ska dra dig ner i dyn
få dig känna rädsla, avsky

att du någonsin träffat mig


blixten ska slå ner
förgöra dina drömmar

din drömvärld skall förintas
men ej med bly

du ska ångra att du träffade mig


för här lever en hedersprick
med samhällelig moral,

jag vet är skapad
av dig och mig, och andra

som ännu lever kvar



inga röda utopier
inga bomber, inga hot

ska få stoppa mig
ty jag, liksom du är en krigare

du gjorde fel val


att vända en allierad emot dig
utesluta varje förlovad sak

bryta, det som var början
på en hundraårig epok

jag är humanist, inte sociopat



dina vackra utläggningar
är så lika de som var

för dig och mig, ensam står jag
eremit i ett slag, visst


men en tro på det goda i människan
handla därav

spegla, det som finns inuti
utan att tillföra stimulantia



spegla, för att visa
rättvisa skipa

i en strid, som mycket väl
kan handla om liv

och död, för mig



jag går i spetsen,
nu är jag soldat

understödd och utsänd
av mitt lands moral



nåväl,
detta kan vara en fiktiv visa