Jag trodde jag hade bortskjutit det som var
Det som blev var inte en ny väg utan en rondell

Dörren var ju stängd, låst och förseglad
Bilderna brann och askan var bara stoft i hällen

Hur kan jag då återkomma de frusna fotsteg från det förgångna
Varför är du inte bakom dörren jag stängde
Jag kremerade alla bilderna och valde motsatt väg som du

Ändå står du där på gatan där jag både fan och förlorade dig
Bara står där och fångar snöflingor med tungan

Jag backar i mina spår och säger, vi väntar ännu ett år

Brasan är åter tänd i spishällen och vänstertrafik råder i rondellen
Vi ses nästa vinter igen, samma platts samma väg samma tid