Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

skri

 


 


skriken ekade


 


 


 


i de tomma


 


 


 


barnhemskorridorerna


 


 


 


 


 


-när slaktsessionen spred giftånga genom ventilationssystemen


 


 


 


 


 


 


 


 


tomma fönstergluggar där växtlighet en gång frodats i keramikbehållare 


 


 


 


 


 


 


 


 


skuggor sveper fram i ögonvrån 


när behandlingen får effekt 


 


 


vi måste skapa något vackert ur svärtan


dra ur livsgnistan ur den tjärsvarta natten 


och projicera den på linnendukar


 


 


 


 


 


men små händer under sängen river 


mot mina revben när jag sover


och ibland står en vålnad 


och vakar över mig 


när jag vandrar mellan dröm och vakenhet


 


 


 


 


-då hör jag barnhemmets klockor igen och min surrealistiska tillvaro ger mig Panik


 


 


 


svärtan


äter upp


mina sinnen igen 


 


 


 


 




Fri vers av Louisedottern
Läst 221 gånger och applåderad av 2 personer
Publicerad 2010-07-26 20:52



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Louisedottern
Louisedottern