att gå ur tiden, kan vara att färdas på ljudvågor mellan människor du knappast känner och böja ditt huvud i vånda inför de som har hud som andas mot dig.

det kallas dekadens, när normer faller som käglor och som blir politiskt korrekt. inte det revolutionära. vi märker det knappt för vi faller till föga

så lyser solen åter i den nya månaden