Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Trasiga band

Det finns ingen omtanke
ens nu när jag vet
att du inte kommer ut
och jag kände lukten av
droppande urin med en stank
av dig
men det är bara hennes ord
jag hör när du rörde vid
mitt underliv och ville veta
hur det skulle kännas att kyssas

Han har aldrig varit elak

Inte ens de åren där vi
låtsades vara en familj
fast du slog mig
och det var mina
skrik som bestraffades

Han är alltid snäll

Och jag vet att det är jag
som är hemsk när jag inte
vill träffa dig
fast de skriker på mig

Även när jag klippte sönder
din tröja
(vilket jag aldrig har ångrat)
där ljudet av saxen
som gick igenom tyget
brände sönder vårt släktband





Fri vers av Agnieszka
Läst 808 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2005-11-20 22:10



Bookmark and Share


  Johan Pollnow
Ok. Haller med Jacob att det sista stycket bryter av flytet lite, och det ar synd pa en sa bra text. For det ar verkligen bra och starkt.
2007-07-17

  roen
Att läsa detta är som att skära sig i kuken med en slö såg

Innehållet talar för sig själv och sättet du skrivit det på är obarmhärtigt rakt och iskallt.

Det är nästan synn att du inte satte saxen i honom istället för att bara klippa sönder hans tröja....
2005-12-04

    ej medlem längre
Starkt, återigen, detta berörde mig speciellt mkt:

Han har aldrig varit elak
Inte ens de åren där vi
låtsades vara en familj
fast du slog mig
Han är alltid snäll
2005-11-21

  stannar kvar
Det gör så ont när dina ord kryper in under min hud. Det här är det mest smärtsamma jag har läst på väldigt länge. Du är obehagligt bra på att skriva ibland. Aj. Mycket aj...
2005-11-20
  > Nästa text
< Föregående

Agnieszka