Ligger till ljudet av droppar som slår mot min ruta utåt

Vill Kunna skriva som himmlen är grå
Som jordens svarta när den griper tag i luftens andetag

Vill vara den som i min inre sagor finns (den jag är)
Som spelas på min inre biograf när månen färgas gul
Som jag också bländas utav när jag famlar efter alla skrik från där tiden stod still

Vill vandra stigar av fotspår från framtiden
Vägar där sten från förr ramlar ner mot något jag lämnat
Bland fråglar som dansar i den namnlösa
Få vara i tystanden
I högsta volym

Vill ge fan i det som smärtar
Inte låta röster bryta blod
Leva, älska och tro