Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Den här dikten skrev jag förra sommaren. Jag tycker inte den är så bra, och tar gärna emot kritik på hur jag kan förbättra den!!


Jag skär mig på taggarna av dina ord


Mamma, jag skär mig på taggarna av dina ord
som ger mig brännmärken i själen
när du tar varje tillfälle till akt
för att plundra mig på mina andetag

Mamma, dina ögons blickar är som klor
så vassa, så skarpa
och du klöser och sticker och river och sårar
och suger ut allt liv som återstår inuti mig
när du spolar ner mitt självförtroende i toaletten
och låter mig drunkna i dina spydigheter

Mamma, du kan inte höra min gråt
för den sitter fastklistrad i min hals
Jag faller handlöst,
ser du inte det?




Fri vers av Hanna Pilbom
Läst 480 gånger
Publicerad 2005-11-22 11:38



Bookmark and Share


  Ensamma mamman
Väldigt bra skrivet om känslan av svikenhet, sorg och även desperation. "Jag faller handlöst, ser du inte det?" Jag ryser av bilden av modern du målar upp, ser kalla, vassa blickar framför mig.

Jättebra skrivet! / Ida
2005-11-26

  sorgsen
Jag håller inte med utan tycker dikten är superb!
Kanske för att jag känner igen så många av egenskaperna hos min egen mamma

Kan inte komma på fler förbättringar än att ta bort det där sista "mamma".

Mamma, du kan inte höra min gråt
för den sitter fastklistrad i min hals
Jag faller handlöst,
ser du inte det?

räcker bra
2005-11-22
  > Nästa text
< Föregående

Hanna Pilbom
Hanna Pilbom