Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Acceptansens armar


När jag ligger tryggt

Mellan dina armar

Fylls mitt inre med den underbaraste substansen, trygghet.

Det spelar ingen roll

Nu, här, i dina armar

Skulle jag acceptera att dö

Men jag skulle inte acceptera att dras från dig

Så håll om mig hårdare

Lämna mig inte till ovishet

Acceptera inte möjligheten att vi skulle kunna skapa ett tomrum mellan oss.

Jag vill sprida min trygghetssubstans i dig.

Min själ är i behov av dina armar

Din trygghet

Din acceptans

Fyll mig med tryggheten som du skapar

För det är du som accepterar mig, och min hud

Mott din.




Fri vers av Julia Larsson olofsson
Läst 340 gånger och applåderad av 3 personer
Publicerad 2010-08-26 17:07



Bookmark and Share


    ordskalv
Vilka härliga rysningar som går längst med min ryggrad :)
2010-08-26
  > Nästa text
< Föregående

Julia Larsson olofsson
Julia Larsson olofsson