Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Höstågren

Nattsvart och dyblött,
tomt och kallt
har ångest och ågren
är ensam, blir olycklig.

vill skrika, gråta rakt ut
stänger in, håller tyst

För mycket dåtid, för mycket framtid
För mycket allt, för mycket ingenting
För mycket spöken, för mycket huvudbry

Har inget att klaga över
Vill bara stänga av.




Övriga genrer av Flinda
Läst 431 gånger och applåderad av 4 personer
Publicerad 2010-08-30 23:25



Bookmark and Share

  Andreas Widell
men då ska du få höra,
höst...
allt liv går och lägger sig en stund.

När allt är så där tyst, ser en charm i kylan som ljuset det inte har
under höstens årstid.


Tänk dig lite halv skabbiga tjocka mysiga dunjackor, sätta sig vid en halvfrusen segt rinnande å eller vatten drag, gärna nära någon form av gatulyckta så där när mörkret börjar falla sig inpå.
Ta men en lite flaska alkohol eller något annat myspys gott.

Men jag tänker mig något sliskit sött som Solbacka körsbärs vin i en liten smutt flaska.
Sen sätta sig ner med tre gravljus eller något dyligt på en varm gosig filt.

Man får i sig det lilla vinet och inspirationen flöder från de nya perspektiven du får av miljöns kraft.
Du skriver med penna i block.
När kylan biter snäppet hårdar ta du på dig ett par varmare vantar, men sådana man kan skriva i såklart.
Samt plockar upp din lilla termos med varm oboy, te-vatten eller kaffe... kanske varm konjak om så övermås att fin dricka.
Sen mysa där till tidig morgon timma, och vandra sedan hemmåt genom dimma.
Sen lägga sig i sängen och smått njuta av din prestation.
Kanske blir följden lite konstig när du vaknar mkt senare på dagen...
men det kan varit värt det, då du tagit saker som det kommer.
Och försökt att med din ensamhet få ut något bra av det.
Om man tycker om en sådan filosofisk stund dvs...

men men, allt går ju inte att bota.
Hoppas ångesten släpper kära kamrat.
Mvh Andreas Widell.

:)
2010-08-30
  > Nästa text
< Föregående

Flinda