det hände sig i det nionde månseglet

i nattens dagbräckning syntes allt hopp ute

*

jag tycker inte om löftesbringare

jag tycker om sannhetsbringare

*

kom vind

vagga mig stilla

trösta mina brutna vingar

solen dalar

glöder i fjällens toppar

glimmersolpunkter

sköljer häll

*

våga träd fram

se genom mitt värn

jag är ej brännande

ställ dig bakom min rygg trygg

var mantelljus

lägg dina tröstande händer

ömma

ömhetsnära

runt mina axlar

din kropp är nära

linjeföljande

jag tar emot din värme

helandebalsam

i är

även om jag

darrar

så skall jag då vinden vänder

finnas för

dig

så fanns jag innan

så finns jag alltid

så är vi för

varandra

till

*

genom luften viner

en vindpil

en pil av vind

*

regn sjunger genom mina tömda händer

fylld är jag

av ensamvisshet

jag vet vad jag kan giva

och ta emot

det är dags till insikt

av är

i nätterna talar jag tyst

omgiven av kända väggar

vandrade golv

tilja tilja knarra knarrande sång gång

knivens silverblänke täljer

ringlande lockar i

spånande korg

i nätterna talar jag tyst

omgiven av kända väggar

vandrade golv

sjunger genom skorstenspipor

ringlar rök

ringlar rök runt fingrar

sjunger genom skorstenspipor

ringlar rök

dansar vilt

genom

eldande flammors

stigar

stannar

blixt

stilla

trumma trumma

trumma

springa i vägg vidgas

slinker in i indigomantels veck

springer

springer

springer

kastar icke blickar över axel bakåt

springer virvlande sand

söker mig binda linda

fast

tjudra vid påle

skampåle

påle av

skam

sabel viner genom luft

slår av repen

springer

springer

springer

sand är alla stjärnors glitterregn

regn sjunger genom mina tömda händer

längtan upphör

aldrig

aldrig

söker springa bort luften flimrar av solhägringar

jag tycker inte om löftesbringare

jag tycker om sannhetsbringare

kom natt kom svalka kyl mitt hjärtas brand

indigoljus baldakin spännes över

stjärnor vita pryder

allseendes diadem

gnistrar

brinner

falnar

ur kol gives diamant

lägg dina ögon däri

slipa

slipa

fasett

viska orden icke i stigande falsett

viska mjukstilla

mjukt

brist mitt hjärtas sträng

brister

bärs av vinden

en vindpil

en pil av vind

sanden stillas

gräsvingar rör vid

palmblad susar

i grönskande källas porlande

vattensmyckad oas

i sjö slår ensam röd lotusblomma

samman sina blad

sina

sina

kyss mig

om du

är

låt mig annars

sjunka

långt under randen av

ditt öga

jag tycker inte om löftesbringare

jag tycker om sannhetsbringare

regn sjunger genom mina tömda händer

fylld är jag

av ensamvisshet

jag vet vad jag kan giva

och ta emot

det är dags till insikt

av är