Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

uteblivet andetag.



Du frös i min hand,
Men min andedräkt
Gjorde värmen total.
Aldrig förr har mina händer,
Varit så vildsinta.
Så som dem var
När vi trotsade gravitationen.

I varje tänt ljus,
Efter varje släckt låga,
Pånyttföds du i mina ögon.
Brinner du som jag,
I varje uteblivet andetag?
Du talar dig sann i färg,
O aldrig bär du svart.

Fruktar vi motståndet
Som sakta men säkert,
Blir en nyckel till fröjd.
Har vi insett efter åren,
Att tomheten var känslan,
Av att aldrig vara nöjd.

Brinner du som jag,
I varje uteblivet andetag?




Fri vers av isabell.larsson
Läst 356 gånger och applåderad av 7 personer
Publicerad 2010-09-07 12:40



Bookmark and Share


  om en Siri
du är väldigt duktig, poetissa!
2010-09-20

  poetlinan
underbart vackert, slutet jättebra!
2010-09-07
  > Nästa text
< Föregående

isabell.larsson
isabell.larsson