man kan ligga i sängen och stirra apatiskt upp i taket med musik strömmandes ut ur högtalarna. man kan vilja skrika rakt ut men inte göra det bara för att man helt enkelt inte orkar. man kan äta alldeles för ofta och alldeles för sällan för att hela kroppen är ur balans. man kan låta kinderna smaka salta och man kan snörvla och man kan slösa papper. man kan banna de jävla kärlekslåtarna och man kan spela lasse lindh på högsta volym och känna igen sig i alldeles för många ord. man kan hata alla, man kan hata allt, man kan hata hela världen och man kan hata livet. man kan skrika, man kan slåss, man kan sparka och man kan gråta. man kan tänka, man kan fundera, man kan undra. man kan vara besviken, arg, ledsen, sur, nere, låg, tom. man kan ligga i sängen och stirra apatiskt upp i taket och man kan hata hela världen.

det spelar ingen roll.

det gör ju ändå lika förbannat jävla ont.