ska solen fortsätta blända mig så att jag inte kan se
ljus

bara i den förmörkelse som sker, osar svavel, gyttjan når,
hit upp


får träden fladdra hur som helst, kasta skuggor åt skator, skrattar
i vanvett

ska himlen vara så oskyldigt blå, som dina ögon den dagen, du bad mig
att gå


och inga gråtunga moln skymma min sikt över ängen, där rådjuren hoppar
kvickt

i skymundan skall jag sitta här och inte röra mig mer än jag måste


jag skall anklaga den som drar för gardinerna