Undras om jag tillhör ett utrotningshotat släkte, det finns kanske inte många av min art kvar i Lödde. Har börjat fundera på när jag kommer att bli K-stämplad. För jag har bara vid några enstaka minnesvärda ögonblick varit i vårt kök. Hustrun har i princip portförbjudit mig där. De gånger jag vågat mig in på denna för mig minerade mark är när jag skall hämta korkskruven, hjälpa till med disken eller äta. Den nya induktionshällen är för mig ett livsfarligt vapen ett mysterium med alla sina reglage och blinkande lampor. Min kompis, Kurt-Arne har en likadan häll som vår och han kan inte ens koka te vatten på den, och varför skulle han kunna det, han dricker inte te. Härom veckan blev jag utsänd av hustrun till köket för att hämta glas till våra gäster, men jag hade ingen aning om var dom fanns.

När hustrun inte är hemma och jag skulle bli hungrig så får jag vänta med att äta tills hustrun anländer till hemmet. I köket hittar jag ingenting och att använda den nya livsfarliga hällen är inte att tänka på. Mac Donald, Burger King eller Max blir då min räddning, för dit hittar jag.

Plötsligt hör jag ljud från köket, tavlan på vägen har rörliga bilder, numera måste man ha en TV i köket som sitter på väggen. Hustrun måste ha något att titta på när hon lagar mat, undras vad de tittade på när dessa platta TV apparater inte fanns, maten på spisen kanske.

Hum, bra där, tar mycket höjd, hörs det från TV:en. Det är Stig Strand som kommenterar VM från Åre. Neeeeej där körde han ur, innerskida, säger Stig. När 10 åkare kört ut på grund av innerskidan, säger hustrun, varför åker de inte utan innerskida.

Ja det kan man undra, två ytterskidor kanske vore något, säger jag till hustrun. Som säkert av misstag kommit in på en sportkanal för vid spisen passar det annars bra med programmet ”Du blir vad du äter”. Om detta skulle stämma borde jag vara ett geni, för så mycket fisk jag ätit genom åren.