Ska energin
bli ett minne blott

när tröttheten förlamat
satt allt ur spel

Men ett är säkert
vilsamt lär det bli

Inget kvar att oroa sig för
man orkar ju ändå inte

när allt blivit omöjligt
ögonlocken gör det mörkt

Sista pinnen
är kanske överlämnad

när all stimuli
uppfattas som störande

där 100 och tusen
verkar lika förvirrande

hjärncellerna är för osäkra
svårt se skillnad på mycket och lite

det som kallas minnet
har i sin iver

raderat en del väsentligt
kommit på obestånd

det är då som vinden
värmen från höstsol

färgerna som ännu kontrasterar
på bladen

reparerar genom att backa
minnas hur lugnet kunde upplevas