tröttande oro kramar stillhet. när längtan, när finns, bara finns till. upptäcker jag, på min resa mot jordens mitt. värme

en tid, av oklarhet, indoktrinering. omsvärmar, famnar tankar. håller dem hårt. jag ej kan se

jag kan ej se, genom min oklarheter, men jag finner dem runt min hals. som en strimma, ett band. av stillhet

ogörlig är förmågan, slita loss, slåss. en okänd aktör. en fantom, ett bloss, i natten. i mörkret, i ogörelsen. i orörelsen

sansad kan jag fundera över detta, men hinner, liksom tiden går, inte med. stoppa, denna orörelse

tanken kan ej förgöra, det jag inte märker av, i den stunden det ogörliga tar sin hand, runt min hals. för ut orden, karaktär