Smärtans stenar samlade - av murbruk befästa

kastade i glashus som splittrade allt

av en hand som aldrig ville mitt bästa

där det var fullkomligt känslokallt

Sorgesol gömmer sig bakom tung svart vind

glimtar till med värme ibland

Regnhanden smeker min ömmande kind

och guldet blev till sand