Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
vet inte vart jag ville komma


Jag vet inte vad jag ska säga

Jag kan se dig som ett problem
men vad jag tycker om dig är
vad problemet skriker ut i aska

Jag vill se oss som en helhet
förenade av ljus i ett djupt hav
av endast det lilla som når ner

Jag rusar fram för fort, tror på
det som var du, egoistiskt nog
kan jag säga att det var ditt fel

Jag kan inte beskriva det utan
att gråta och se mig om igen
jag tänker fortfarande på det

Slit förälskelsen ur mig, hjälp mig
att inse att tiden är ute, se hur jag
nästan religiöst dras till dig och skäms

Det är en övermäktig känsla som inte
går att känna på, du är ingen man rör
jag är smutsigt vit och blåblek i natten

Jag tror på dig och jag tror på en framtid
utan dig, som svar på mina egna frågor
älskar jag dig utan att varken förstå eller
röra dig.






Fri vers av Hannah Norman
Läst 612 gånger och applåderad av 11 personer
Publicerad 2010-10-12 23:02



Bookmark and Share


  Bevingad
Grym dikt! du förmedlar känslan så bra.
2010-10-13

  tess_
riktigt bra skrivet! gillar den verkligen.
2010-10-12

  Niclas Petersson VIP
Smärtan, längtan och sorgen går nästan att ta på. Igenkännande om känslor som inte går att styra.
Fan vad bra.
Gillar.
2010-10-12
  > Nästa text
< Föregående

Hannah Norman
Hannah Norman