Du menade inte att ropa mitt namn högt och tydligt utan ville bara säga hejdå på ett säkert sätt, din kryddiga röst var ändå hög bland taxibilarnas buller. Min rygg hade redan hamnat i skottlinjen, det är inte lätt att vända ryggen till med en redan definierad framsida, då syns man nästan mer. Blickar känns mycket mer när de inte blir konfronterade. Nyfikna blickar som bränner nacken.

Det är något med vissa taxichaufförer, varför finns dem? Det måste vara tråkigt att vara taxichaufför i en liten stad...de rimmar väl på sina små gator och hörn i takt med alltför ofta gröna ljus.