Ohämmat ljud som skriker. Öronen väcks innan kroppen reagerar. Ångesten är påtaglig. Det är måndagmorgon. Bill Murray ler i min sömn och jag får en känsla av att det varit måndag hela veckan. Jag går upp ovilligt och golvets egna kalla luft fångar mina nakna fötter. Fönstret är lite isigt och det ser kallt ut, men nu är det ett par grader varmare minus tio det räcker behöver inte vara kallare. Nu har mörkret fallit igen på bara några få korta stunder. Ännu en ny dag lider mot sitt slut.