Det kändes lite egendomligt , där jag satt , 61 år och farsa till en grabb på 11 och ett halvt, tillsammans med andra föräldrar, farsor och morsor, mellan 25 och 40, som JAG skulle kunnat vara pappa(!) till..... Och de hade barn , i lägre åldrar oftast, men några hade barn i samma ålder som jag har .
Kursledarna var , lustigt nog, äldre, en av dem var i samma ålder som jag .
Nå, denna första dag, inleddes. Lite haltande först, men se´n var det igång, det visade sig vara riktigt vakna och medvetna föräldrar som hade liknande problem som jag också hade, med, alltför "livliga barn", vars energi de hade svårt att "samla upp" och "tygla" . Jag fick också en del idéer med mig , redan från detta första möte, bl a. något så trivialt som agerandet när ens son (eller dotter, för all del) har för vana att slänga ytterjackan direkt på golvet vid hemkomsten . I stället för att förmana och uppmana barnet/tonåringen att, omgående, plocka upp jackan så kom en yngre pappa med en intressant variant, han ropade till sig sonen, till synes av en slump och utan att ange ORSAKEN till ropet, sonen kom dit, nyfiken, pappan (vänligt,men bestämt) :" Vad är det som ligger där på golvet ?" Sonen : "Jackan ?" Pappan: " Hör den hemma där ,tycker du ?" Sonen: "Njae ?! Plockar väl upp den då .." RIDÅ .
Trivialt, men ändå smart, varför har INTE jag agerat så ?
återkommer lite om denna kurs..

---