Guldkant i livspusslet, dagbok en undodag
alla har en stund på jorden
även om vi tappar fotfästet
Lyssna in stunden
i din andning
var bara med dig själv
en undo-dag
eller en hopparuntdag
det är upp till dig
ingen annans ansvar
När du ser
att du alltid varit ensam
blir det smärtsamt
De som stod närmast
hade nog med sig själva
De mönster
du hade krav på
utifrån
verkar sitta hårdast
Vara mest osynliga
Kanske är de inte dina
bara den plats
som då fanns ledig
att vara på
inte inristat i sten
Lyssna på andra
Det du reagerar på
är viktigt för dig
Du ska inte behöva
curla en annan
som man vill vara jämlik
Verbalt praktiskt
Alla behöver plats
för tröst
Att duga som de är
För mycket tröstbehov
blir inte heller jämlikt
Däremot om man bestämmer
att turas om
Är öppen under hela resan
så mycket tygen håller
Kan det bli
ett liv som fortgår
i all oändlighet
uppför trappan
med alla regnbågens färger