hört

snön

sjunga

havens vemod

stelnad

yta

ur djupen

stiga

rosenvingar

blad

skrivna

oskrivna

gnisterljus

skimrar

vita

blixtrande

jag har klätt mig

naknad

står jag härvarande

min stam är skimrande vit

mina fötter rinner

min krona gnistrar pärlljus

vänder mitt ansikte till

jag upplever snö

vattna

mitt brustna

blickar in i skogarnas friljus

viskar

strö rosenblad på min vita bädd

jag har hört snö

sjunga

tysta

isen

ylar

med brusten stämma