Fingrarna stryker över tagnenterna
på ett missfärgat piano i en stilla stående
kyla

Månen fångar mig i en skugga
gömd i dammet som yr i ljuset

Minnena seglar trött
hissade sorgesegel

Men DU är en bild för skarp för att försvinna
konturerna av din mun och dina käkben är för skarpa
för att jag ska kunna glömma bort det

Jag höll en penna i min hand och du sa att jag skulle
rita av dig
Du hade blåa ringar under ögonen och en grop i hakan
Rita av mig
Rita av mig

Det gick inte
du är och förblir
en bild för skarp för att
försvinna

En pojke för vacker för mitt skissblock