Redan medlem?
Logga in
Foto: Peter Garheden
forts på "Ulven i månskenets glans"<sötman i ditt blod
sötman i ditt blod rinner fortfarande genom mig så underbart fullkomlig i varje atom, i varje cell känner liv, kristallklart oövervinnerligt! du tog aldrig mitt liv den natten, ulv! i all djuriskhet och hunger eller var det, behov? skar du upp ett sår i din päls och tvingade mig att suga in, att dricka din blick lyste gul mot stjärnhimlen som bleknade
och du visste liksom jag att tiden var knapp du gav mig åter styrka, och offrade din när solens första strålar bländade oss...
Fri vers
av
queenia
Läst 335 gånger och applåderad av 7 personer Publicerad 2010-10-29 14:56
|
Nästa text
Föregående queenia
Senast publicerade
°•?•° Tidlös °•?•° .Tårar Smekande värme tystnaden Inte ens spegeln får lov... Tänk om Änglaspår Ur Puppan Se alla |