Jag drömde
om dig inatt,
igen.
Du stod där,
med katter hängandes
från alla lemmar,
som om du vore
ett skogsrå,
född i
staden.

Jag vågade inte
röra mig, i
drömmen,
rädd för att du skulle
försvinna
med rädsla i
ögonen, som så många
gånger innan.

Och när jag vaknar efter att
ha drömt om
dig,
har jag alltid ont i
käkarna, för jag spänner
dem i sömnen,
för att hindra mig själv från
att tala
med dig.

Förlåt om jag skrämt dig.
Jag sätter mig här
i hörnet,
med mina ömmande
käkar,
så kan du komma då
du känner dig
redo.