När fotografen säger
att det alltid finns tillräckligt med ljus
att det bara handlar om att förlänga slutartiden
ber jag honom säga det igen
så att mina ängsliga axlar förstår
när jag tänker
att den största lyxen
är att vara en sån som tiggare, barn och djur dras till
faller nånting på sin plats
vardagen slutar hålla andan
och jag kan gå till en vän i regnet
sitta på en röd pinnstol i hennes knullruffsiga liv
och ta in
att här
är det fred på jorden