det är så lätt att säga
att nästa gång jag ser på pelargonen i köket
ska jag bara vara alldeles stilla
och hålla med den
det är så lätt att säga
att jag skulle kunna hångla mej från alla branter
att jag aldrig på något sätt skulle be dej
att vara lite mer rädd
så du inte skrämmer mej så mycket
det är så lätt att säga
att jag är vandrerskan du väntat på
ståndskallet i ditt bröst
det är så lätt att säga
att det är onödigt att snatta solsken
hyssja fåglarna i bröstet
att jag inte ska göra så igen
men det är så svårt
att hålla med pelargonen i köket
som den håller på