Svart, mjukt, bäddar myllan  om en älskad

Sista vilan vaggar i en evig sömn, tröttheten

är förintad, hjärtat är stumt och alldeles stilla

Men orden som vandrat genom åren stannar

Blir till sagor som tröstar, smeker i sorgens tid

Uppmuntrar på livets väg, i guld är det skrivet