Jag fick ett
brev,
häromdagen.

Skrivet utav dig,
du som
inte finns här
längre.

Ett brev som
beskrev.

Ett papper där
du försökt sätta
ord
på de bilder du
hade fastetsade
på insidan utav
dina
ögonlock.

Ett papper där
du febrilt
försökt skriva ned
och förklara vilka röster
i ditt
huvud
som var dina,
och vilka som inte
var det.

När jag läst klart, fanns
inga tårar
kvar.

Hur brevet slutade?




"My biggest wish,
is to find an cure for all my fears,
so I wouldn't spend my days alone
instead of being with you."