Jag älskar ord, har nog alltid gjort det

glömmer aldrig när jag första gången förstod

vad de svarta krumelurerna på mjölkpaketet

betydde. De vita två liters paketen hade just

börjat säljas. Med en liten ny historia varje morgon.

Jag läste allt jag kom åt. Inte bara mjölk, cellogspaketens

knep o knåp o lustiga historier, utan även gp:s första sida

Barbara Cartlands alla romaner, Enid Blytons Vi fem, J M Auels otroliga historia

Prinsen och tiggaren.  Från åtta års ålder till 2003 var jag boknarkoman.

Lyriknarkoman. Äslksar även, sångtexter. Jag levde mig in i historierna. Blev ett med dem. Ja, min favoritplats var flickrums fotöljen, sängen med nattlampan och biblioteket.

Och min ordbank fylldes på - jag utvecklade en livslång kärlek till det skrivna ord - och blev en sk. ordknullerska. Finns inga gränser, finns inga regler - allt är tillåtet när passionens låga brinner.

Satt igår och lyssnaede på en av tidernas största

skalder. Leonard Cohen. The Future är fantastisk. Closing time

är outstading. Att blanda sinnlighet, sex, mänsklighetens förfall med

andlighet - är så djävla snyggt!

"one for the devil, one for the christ, its closing time... "