Ord som smakar hårt mot gommen, lossar sakta talets lås. Smärtsamt nära känns sanningen, men jag viker inte en tum

Ser den  vitögat och lider i smärtan, rakt genom kroppen rider den

Krossar varje åder, benen splittras i bitar, det gör så ont att jag faller på knä. I tårar frigörs min smärta. Nu, tänker jag, kan jag leva

Nu är jag äntligen FRI..