Tyvärr kommer jag inte ihåg vad banan heter, men i detta sammanhang kan det kvitta. När vi fyra killar kom till golfshopen för att betala vår greenfee möter vi ett äldre par från Örebro som är på väg ut på banan. Medan vi står där och genomför betalningen och bokar av våra starttider hos pron kommer det äldre paret tillbaka. De frågar pron var damen skall spela ifrån eftersom de inte upptäckt någon damtee. Pron tittar förvånat på dem och säger, ladies can drop the ball enywher and play. Ja, ja så kan det gå, till saken hör att banan faktiskt inte hade någon damtee, vilket vi upptäckte när vi spelade.

Watterville är en mycket bra golfbana som jag varmt kan rekommenderar. När vi kommit till hål 5 hade vi en golfbil bakom oss. Det var två personer från klubben som åkte runt och såg till att golfspelarna höll tiden mellan hålen och att det inte blev något ledigt hål mellan bollarna. Hål 5 var ett par 5 hål och efter att samtliga fåt på bra och långa utslag, stod vi och väntade på bollen framför oss. En i vår boll var långt slående och han vågade inte slå sitt andra slag. Då kom golfbilen fram till oss och de ville att vi skulle spela så vi inte kom efter, vi förklarade att en av oss slår långt och det finns riks för att han träffar de som är framför oss. På detta öra lyssnade inte Irländarna, utan vi skulle slå annars kunde vi lämna banan. Då gick han som slog lång av oss fram och slog sitt slag, bollen passerade de framförvarande. Irländarna mumlade något och drog i väg i sin golfbil. Vi såg sedan inte till dem på hela rundan.

På alla banorna vi spelade blev vi erbjudna att ha en caddy, det kostade såklart att hyra en sådan. Det fanns olika priser och caddyna var också klassade i guld, silver och brons. Vi blev aldrig riktigt kloka på denna indelning och varför den ena skulle vara bättre än den andra, de skulle bara bära våra golfbagar.