Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Samtal på stan.




Varför i hela världen skulle jag tro på en Gud?

 
Q: Jag tror på kärleken. Di-Leva är en stor förebild. Jag har ett bra liv. Jag känner mig älskad av många och sköter mig bra. Om jag dödar en myra så tror jag att det bara finns lite gegga kvar, inget mer. När jag dör tror jag att det är på samma sätt. Varför skulle man tro att livet är något mer? Jag tycker att det är beklämmande med alla dessa människor som går och intalar sig själva att en massa saker som står i en gammal bok skulle stå över vetenskapen och mänskligt förnuft.

Kan du berätta för mig varför i hela världen jag skulle tro på en Gud?

A: Oj! Jag tror också på kärleken. Mycket! Jag har också ett bra liv och känner mig älskad av många och är otroligt tacksam för det.

Det har funnits något i luften sedan vi träffades - och något i din fråga får mig att tro att du antingen kommit i kontakt med dömande kristna eller på något annat sätt byggt upp fördomar om att kristna är självgoda och ser ner på andra människor. Du behöver inte försvara dig och påpeka att du "sköter dig bra" inför mig. Jag är en människa full av brister och tror att det viktigaste kännetecknen på äkta andlighet är att man aldrig dömer någon annan.

Jag tror inte att jag kan övertala dig att börja tro på Gud. Om du vill kan jag berätta lite om den Gud som jag tror på - och den världsbild som baseras på det. Antagligen kommer frågorna om evigheten och livets mening att besöka dig några gånger i livet. I så fall skulle jag gärna, om möjligt, korrigera några av dina fördomar om kristen tro något.

Här kommer en mycket kort sammanfattning av den Gud jag tror på:

* Jag tror på Big Bang och att det fanns någon som satte igång det.

* Jag tror att meningen med hela universum var varelser som människan - och den gemenskap och de kärleksfulla relationer som hon är förmögen till.

* Jag tror att universums skapare till sin natur är gemenskap. Du har säkert hört om det konstiga teologiska begrepp som kallas "treenigheten". Den viktigaste konsekvensen av den gudsbilden är just att Skaparen till sin natur är gemenskap. Bibelns uttalanden om att "Gud är kärlek" är oerhört centrala.

* Jag tror att de viktigaste sakerna som du ser som föredömligt hos Di-Leva är nyckel-egenskaper som finns hos Skaparen själv.

* Jag tror att kristendomen är den enda religionen som förklarar varför vi längtar så djupt efter nära, kärleksfulla relationer - men har så otroligt svårt med  just detta.

* Jag anser att äkta kristendom sätter förnuftet mycket högt. Jesus själv utmanar sina efterföljare att älska Gud av hela sitt förstånd - och verkar inte på något sätt uppmuntra till att stänga av sitt kritiska tänkande.

Hoppas vi får tillfälle att prata någon mer gång!




Övriga genrer av Mattias Josephson
Läst 536 gånger och applåderad av 12 personer
Utvald text
Publicerad 2010-11-28 22:50



Bookmark and Share


  Mattias Alveteg (Lavtege)
Knepigt ämne, där vi ofta pratar förbi varandra. Känner, liksom Christer, att texten har lite OH-presentation över sig, vilket gör att jag tappar intresset när jag läser. Samtidigt känner jag igen mig i den frustration jag anar bakom din text. (Själv blir jag frustrerad när människor gör så stor skillnad mellan "troende" och "icke"-troende.)
2011-02-13

  Christer Eriksson
jag är så tråkig att jag tror att allt bara blev och när man dör så blir det inget, ridå.

ryktet säger att di leva slår sin fru, att i det väna finns det största mörkret.

avarten kristna tror de kan göra vad som helst sedan be en bön om förlåtelse, ibland känns det som om dom är majoritet, det är synd.

sedan finns det enormt vettiga och goda kristna också, precis som muslimer, buddister och icke troende.

texten är en blandning av dialog och overheadpresentation om gud. jag kom inte närmre någon gud, kanske är jag förtappad.
2010-11-28
  > Nästa text
< Föregående

Mattias Josephson
Mattias Josephson