Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Det är ju dopparedagen

Adventsljuset lyser så dystert. I köket står mor och diskar - trött, besviken. Sonen, gråter i badrummet. Tonåringar kivas i rummet! Friden så långt ifrån, när maten knappt räcker. Tårarna rinner och slidan krampar.

Lucia så vacker i tv:n strålar. Pojkens smärta förvärras. Flickorna kräver mera. Tiden räcker inte till. Mor, så trött och kärlekskrank. Och  mannen är trött han med. Anledning ej känd. Möjligtvis knullandet. Men det lär vi aldrig få reda på. Hennes klåda är det ingen som rår på.

Smutstvätt, stryktvätt, hopar sig. Pojkens byxor trasiga igen. Trasigt läppstift i hörnet. Bortglömda kalsonger under sängen. Sönderknullad mor, går runt och pyntar. Tårarna har fastnat i halsen och ångesten i magen. Mannen? - vet ej var han är.

 

Dopparedagen, för snabbt dök in genom fönstret. Tomten knappt funnit sin plats. Pojken i ren skjorta och luktar gott. Flickorna pudrade, plattade med dollargrin i ögonen. Mor jobbar igen. Kommer snart hem, för julmaten och Kalle Anka. Whiskeyn och vinet framme. Mannen på besök, det är ju dopparedagen.....

 

 




Prosa (Fabel/Saga) av queenia
Läst 408 gånger och applåderad av 6 personer
Publicerad 2010-11-30 21:10



Bookmark and Share


  aol
snacka om julefridsångest, bra skriftat
2010-11-30

    ej medlem längre
Julefrid, yeah, right!!! *ler*
2010-11-30
  > Nästa text
< Föregående

queenia
queenia